Hockey!

Jag och pappa sitter hemma hos mig och ska kolla på Hockey :)
Han ville så gärna se det och han har inte canal+, Haha!

Annars har det bara varit den vanliga arbetsdagen, suck va jobbigt det är att måla, men
lite roligt är det också.. Vi har fått målat massa av skyltar som är nu inför svenska rallyt..
Det dryga är ju att allt ska vara målat två gånger, vi fick reda på det idag, torktiden är ganska lång
och imorrn innan vi slutar ska allt vara klart.. Herregud, dom kunde väl ha kommit på det tidigare!

Nej nu börjar Hockeyn,

Ha D!


Hemma!

Nu sitter man hemma, och det känns lite tomt..
Jorgi ligger här bredvid mig i sin fotölj och sneglar på mig..
Alltså jag förstår inte hur svårt det kan vara för han att bara knipa igen och inte morra på
allt som hörs.. Jag menar det hörs ju en del när man bor i lägenhet men tror inte han har fattat de än :)

Just nu sitter jag och kollar på Tv, finns inte direkt så mycket att kolla på..
Tycker nästan det verkar som att Tvn blir sämre och sämre med dagarna som går..

Om klockan ändå kunde bli lite mer så kan man gå och lägga sig,
känner mig ganska sliten i kroppen, men men kan allt vara vaken en stund till :)


Saknaden är stor,
Saknaden finns där,
Saknaden är tuff,
Men denna saknar gillar ja
:)

Du finns alltid kvar!

Har inte skrivit blogg på över ett år snart tror jag. Det är mycket som har hänt på ett år.

Jag hittade kärleken och han flyttade hem till mig så vi blev tillslut sambos :) En helt underbar person.
Vi hade pratat ett bra tag innan vi träffades och det sa bara klick när jag fick se han komma innanför dörren!
Jag visste inte vad jag skulle säga när jag fick se han, hans ögon ska vi ju inte prata om.
När jag kollade in i dom så smälte jag bara. En så vacker varelse som satt bredvid mig i min soffa.
Jag var helt pirrig i hela kroppen, visste inte riktigt vad jag skulle säga så det inte blev fel.

Men det blev något bra iaf, vi blev sambos och mådde jätte bra.. Vi båda fick oss ett jobb och allt kändes så himla perfekt, nästan som det var aldeles för bra för att vara sant!
Mina föräldrar bara avgudade honom, rättare sakt hela min familj tyckte om han!
Så hjälpsam, omtänksam, brydde sig verkligen när man mådde dåligt..

Vi fick hela 13 Månader tillsammans.. 13 underbara månader, sen brast det..
Det blev något struligt och allt ramlade ihop.. Vi är i dagens läge vänner iaf och jag hoppas det
kommer att bli så.
Jag älskar honom jätte mycket och det känns tomt att han är borta.
Men jag hoppas du kommer få det bra och gör det du känner för!

Du kommer alltid finnas i mitt hjärta!


RSS 2.0